- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
214

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blomsterintrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

jag tar mig rätt att utan krus så här,
hur dristigt än ni kanske skall det finna,
och utan hjelp af min kommissionär
mig föreställa sjelf —a

„Min fru!tt Ett steg
han gjorde åter framåt, mer disträtt
och brittiskt, än precist på hofmanssätt,
men damen tog det lugnt, charmant hon neg:

„Sennora Tulipana, om ni täcks
i fall ett: de Montixo dertill läggs,
ni har mig nämnd, — nu det, milor, ni vet, —
komplett, med diplomatisk noggrannhet;
men ack, min gud! det här blir alltför löjligt,
att midt i trappan längre konversera,
hvarför jej i min patio promenera?
ni aldrig sett den? aldrig? är det möjligt?
jag hoppas dock, att den ert bifall får,

— er arm, om jag törs vara djerf, milor !a

På en surprise i qväll af detta slaget
var mister Josua minst af allt beredd,
och allt så plötsligt kom, att, helt betaget,
hans vett stod stilla; också mera ledd,
än ledande, „milortt med sin herdinna
vi snart spatserande i pation finna;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free