- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
223

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blomsterintrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

223

„Nå, denna fröken —a

„Har ni henne sett?a

Yes, det är oerhördt; dock, skeddt är skeddt.

Yes, en kokett! en markatta! ett stycke!

talang att konversera vidt och bredt!

rätt vackra händer! icke utan tycke!

ett sätt med sin mantilj! Ett gammalt troll,

men med två svarta ögon i behåll!

en hals att gala alla slags roulader!

Hvad angår heligheten, — ah, en horror,
en scandal, unge man! Jag fruktar för
att ert Valencia argast kallas bör
bland verldens alla samtliga Gomorrhor.

En prest, — en herr abbé, en yngling bara,
med röda kinder, haka som ett dun,
är hennes professeur i — tralalara,
och bigtfader i hennes paulun!

Jag såg det genast, yes! jag såg det klart,
han gaf en blick af denna egna art,
som menar allt, förutom bot och späkning,

— likgodt! det der blir nu för hennes räkning
och hans; dock hoppas jag, hon ej skall slösa
buketter mer på mig, men heldst dem spara
för en, som vet att deras gåtor lösa
och blomsterspråket bättre kan förklara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free