- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
230

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blomsterintrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

men om ni också tvärt till käppen toge
och mig båcT violett och gröngul sloge,
jag svarar, som jag svarar, att en man
förmår ej mer, än hvad han nätt-opp kan.

Har jag ej sökt? har jag ej galopperat

från hus till hus och allt rekognoscerat!

och gapat och förhört mig och sonderat!

och varit näsvis och mig exponerat!

förgäfves! Allt hvad finast fanns och bäst, —

ve, hvilken otur! — det har re’n en gäst,

det har ministrar, hertigar, markiser,

och virtuoser, resande aktriser,

men vi må vänta, några dagar blott,

för silfver har jag gyldne löften fått,

en viss portvakterska är svuren min,

— så fort en flyger, rycker bums ni in.“

Imedlertid gick mister Dicks och svor, —
idag just en jasminqvist, praktfullt stor,
har upprört honom i hans väsens grund,

(— den kom der dimpande helt nyss på stund,
Gomez, som vanligt, hemtade den opp
med lifliga och smått dansanta hopp.)

Med stora steg han af och an der gick
och mumlade med barsk och vresig blick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free