- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
241

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blomsterintrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

241

att blygsamt fram för eders Nåd hon stiger
och (nig, min unge!) väluppfostradt niger?
Se hvilken engel! Och ni sjelf det hört,
nu, — det har visst ert ädla hjerta rört, —
det arma barnet är på porten kördt!
Sennoran rasar.“

„Yes!“

„En anförvandt,
en enda blott hon har, en gammal tant,
sjelf fattig, sjuk, väl för en natt, för tvä,
tak öfver hufvudet hon der skall få,
men sedan? — O, för tanken går det kring!

Och sjelf, hvad har då jag väl? ingenting!

Har hvarken onkel, moster eller faster! %

Har detta messingsfat! Två väsens väl,

— två väsen, ack! men ol med blott en själ! —
beror på några lumpna få piaster!
på lotteriet blott ett lyckligt drag,
och bo jag satte än i denna dag!a

r

Gomez såg upp, — men ingen sympati
befanns i mister Dicks1 fysionomi,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free