- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
243

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blomsterintrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

243

„Godt! afgjordt! furie, — tigerkatt, — hyena!
Dock har jag vågat, — kärleken allena
ger detta mod, — att sätta till mitt skinn
och smyga mig i vilddjurshålan in!
att vissa tider uppå lönlig stig
min engel se!a

w Gomez, o, tig! o, tig!“

„I dag en nedrig otur mig förrådt
och vållat detta skräckliga spektakel;
en vink jag hade vettlöst missförstått,
och Lea grep mig der jag väntat Rachel.

Jag räknat på att fröken var i taget

med en lektion i sång, — hon vid det laget

helt ostörd vara vill, jag på mitt sätt

då passar på, men tänk er, hur disträtt!

i dag jag kommer — misstag om bukett!

på slaget ett, — min gud, hur kan man yra?

jasminen ju betydde — klockan fyra!a

Här mister Dicks blef vaken på en gång:

„Jasminen? — min jasmin? — på min balkong?
i dag, i morgse? Ha, min unge man! .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free