Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Förr skall fisken Ifira flyga,
Äu jag glömmer denna nåd!”
Och sedan till att erinra en del af min? pudrade
medborgare i Sverge, att icke flyga högre än vin*
garne bära. Se, skall jag säga till dem, och peka
pä denna fisk, detta lilla djur hade lefvat än, om
det hållit sig inom sin gräns*”
När ådran föll på honom, gjorde han också
med mycken lätthet vers; hela hans Resa
öfver-flödar af dylika rimmade utgjutelser. Han söker
till e&empel på ett ställe utreda den frågan, hvad
det egentligen är, som förmår sjömannen att våga
sig ut på det stormande hafvet och besöka
främmande verldsdelar, och han kommer till det
resultatet, att det i sjelfva verket endast är för de
skönas skull, „för en talande blick af en vacker flicka”
man på. detta sätt löper jorden omkring. Han blir
sjelf redan vid blotta tanken på denna „talande
blick” helt poetisk, den jovialiska presten, och
utbrister:
Ack, Svea rikes mör, J våra hjertans kungar!
Tillbedjansvfirda barn och Nordens skönst* bloss,
Som sitten hemma nu och kanske gltimmen ossl
Det är för er, J stygga Ungar 1
Som vi stå ut så mycket ondt.
Att J vid läckert te mä jollra bort en timma,
Vi på en bräcklig spån till andra verlden simma;
För några lappris-kfirl, som leka i er håg,
Vi fånar trotse vind och våg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
