Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallmark nu uppsatte, och hvilken räckte fråo 1809
till 1813, kallade sig „Journal för litteraturen och
theatern.”
Herr Wallmark hade redan flera år förut
doku-menterat sig såsom en af Sjrenska Akademiens
underdånigaste och trognaste tjenare; han hade år 1804
sammanfogat ett slags didaktiskt och beskrifvande
poem med namnet ,,Handen,” hvilket sednare utkom
af trycket med upplysande planscher. Ett poem med
upplysande planscher! Jag kan fan så godt lida slika
poemér; det är som god, ärlig, gammaldags
bond-gröt, man vet hvad man har, det är en poesi, som
man kan sticka skeden ned i, så att den står
upprätt. Nåväl, herr Wallmark hade uppträdt som
handens och de tio fingrarnas skald, och jag
behöfver icke säga att Akademien hade prisbelönt
honom härför. Hans Journal var, såsom man
der-för kunde vänta sig, helt och hållet redigerad i den
gamla skolans intresse. En kritik utan kärna, en
blind beundran för allt pudradt och akademiskt,
de eländigaste plattheter, utstyrda i den gamla
fraseo-logiens onaturliga och löjliga styfkjortel!
Till lycka för svenska litteraturen hade Gustaf
Adolfs skuggrädda välde just i detsamma lefvat ut.
Revolutionen kom och med den en ny konstitution,
som bland annat förkunnade en nästan oinskränkt
tryckfrihet. Nu böljade de unga männen resa på
sig. Redan några år tillförene hade i Upsala stiftat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
