Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar de heldst skulle söka detta sköna, dessa idéer,
detta poesiens sannskyldiga innehåll, hvaraf de
åtminstone instinktmessigt kände behofvet djupt i sin
själ. De hade öppnat sin Shakespeare, sin Dante,
sin Schiiler, sin Cervantes, och de hade blifvit liksom
litet yra i hufvudet af all den herrlighet, som här
trädde dem till mötes. Somliga kastade sig nu rakt
in i medeltiden, såsom det element, der poesien
hade att hemta sitt mest ideella, sitt mest
romantiska lif; andra slogo sig öfver mystikens filosofemer,
der all poesiens djuphet skulle ligga förborgad;
somliga drogo åt österlanden, andra åt Ossians
töckniga fjäll, andra åter direkte upp åt månen och
planeterna. Att man härvid skulle åtminstone i
första hettan spänna bågsträngen så att skottet gick
öfver målet, är naturligt nog, ty den unga kraften
är otålig, är Öfverdådig, är excentrisk, och ingen
menniska bör undra öfver att fosforisterna, hvilka
hade att bekämpa en så gammal och fast fotad
auktoritet, som Gustaf den Tredjes akademi, skulle
i ett och annat sjelfve gå för långt och slå öfver
på motsatta ytterligheter; men detta är i sjelfva
verket blott en ytterligare orsak till att finna dem
intressanta och att egna dem sin sympathi, nemligen
betraktade som ett slags tragiska offer. Det var ett
ridderligt ungmod hos dessa kämpar, och ett sådant
mod måste alltid värderas; mep de voro på visst
sätt den litterära revolutionens „enfans perdus,” de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
