Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verket snarare kunde förlik nas vid janitschar-tali ikarnos
meningslösa slammer. Det förefaller nu efter tretio
års förlopp nästan obegripligt att se till hvilka
öf-verdrifter herr Atterbom härutinnan lät sig förledas
af sitt för öfrigt till afsigten goda och rättmätiga
hat mot den gamla fransyska affilade och
släthyf-lade poesien, liksom af sin i grunden icke mindre
välmenande kärlek för den tyska romantiken. Det
är icke här alldeles på sitt rätta ställe att citera
exempel, emedan man måste vara herr Atterboms
landsman, för att fullt uppfatta det makalösa i dessa
hans poetiska extravaganser hvad det svenska
språ-kat beträffar. Nog af! han. har der vid lag varit
oförfärad till en grad, som kommer håret att resa
sig på ens hufvud, och man skulle knapt kunna
föreställa sig att ho» den lilla ljuslockiga mannen
stöta på ett dylikt gigantiskt öfvermod. En mängd
af hans djprfvaste innovationer i närvarande fall
hafva blifvit till ordentliga ordspråk, såsom „astralisk
purpurljusning99 r ^lysitk andesusning”, „midnattsskyn$
sil/verblinkning99, „blank jern för tjusning* , „magisk
andetoning” och mera dylika. När herr Atterbom i
en af sina „BIommor” beskrifver österlandet,
utbrister han:
„dnr jorden sig smyckar för solens sullan
i skrud< af en enda omntlig tulpan
och på ett annat ställe i samma* blomstersamling
besjnoger han hu* månenr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
