Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vianskt underdjur. Lafontaine! oh, hvad är
Lafon-taine?... Nej, nu ha vi något helt annat!
Jag har vid ett föregående tillfälle omnämnt
Palmblads noveller, de voro nästan de första
försö-keu i inhemsk romanväg, och de voro ingalutida
dåliga. Ungefär samtidigt med Palmblad uppträdde
Cederborgh med några smärre komiska romaner:
„Ottar Tralling,” „Uno von Trasenberg,” „Jean
Jacques Pancrace von Himmel och Jord,” hvilka på
sin tid gjorde en nästan pyramidalisk lycka; och
man måste medge att dessa Cederborghs berättelser
verkligen i sitt slag äro förtjenta att än i dag
ihåg-kommas och med heder utmärkas i den legio af
noveller, hvilka sedan dess öfversvämmat vår
litteratur» Cederborgh hade mycken qviekhet och en
lätt hand för utkastande af små burleska situationer
och glada genrebilder, hans berättelser ega
härigenom alltid en förmåga att intressera, om man än
med fog krfn säga, att sjelfva händelserna i dem
sällan äro mer än temligen hvafdagliga och# att
karaktersskildringen i allmänhet • snarare håller sig
till vtan, än erbjuder några finare drag ur det inre
af menskliga naturen. Han valde alltid fullkomligt
nationella ämnen, och i häns scenerier och figurer var
städse något som hela Sverge kände igen. Hade
Cederborgh med fullt konstnärligt allvar slagit sig på
roman-skrifveriet, — han erkände sjelf att han blott var
ett slags litterär dilettant, — skulle han tvifvelsutan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
