- Project Runeberg -  Den nyare svenska skön-litteraturen och tidnings-pressen /
199

(1845) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den andre tned itist som en piccola-ton:
„min ära också! — har da biktat, patron?

Fort! säg hvilka vapen!” — „Pistoler förstås!
på två steg, ty båda vi skola förgås.

Corinna! när du hör pistolernas pang,
så*tänk då med fasa på ditt ma kemang!”

Löjtnanterna skynda ut. Corinna dånar ...
Morgonen derpå sitter hon, efter en gruflig
ångestnatt, i sitt fönster; hvad hisklig syn slår då
plötsligt hennes öga!

„Der ser hon förfärad de löjtnanter två,
som, stödda af vänner, helt vacklande gå.

„0, ve mig, jag arma! de svigta af sår,
jag vållat det!” Mer hon ej säga förmår.

Men närmre de komma, och hon repar mod,
omöjligt hon skönjer en droppa af blod.

Omöjligt de deraf ha lidit förlust,
ty såsom pioner tycks kinderna just.

Men vacklande likväl och svaga de gä,
hur skall hon väl detta förklara ändå?

Hnr skall hon förklara att blicken är matt
och att uppå målet de sväfva besatt?

„Ha! — ropar hon hastigt med undrande min, —
månn’ hjellarne tvättat sin ära i — ttn?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:52:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzdnss/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free