Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i elt ögonkast Ull honom hinner,
som ett stfernskott uti qvällen, snabbt.
Älskarinnans öga se, då brunnen
första kyssen på dess läppar är,
och ett blygsamt „ja” från rosenmunnen
kronan satt på älskarens begär!
Då det talar nt i ömma lågor
hvad som tongan icke mer förmår,
och i helig tystnad svar oeh frågor
lysa fram igenom känslans tår.
Eller se, hur modern Ögat sänker
ned till förstlingen invid sitt bröst!
allt hvad hjertat känner, själen tänker,
tolkas der med blickar, ej med röst.
Renare ej månans anlet skådar
på en källa, som bland blommor står*
solens första stråle ej bebådar
högre fröjd än från den blicken går.
O, så brinn, du Skaparns högsta under!
sköna qvinnoöga, herrligt brinn!
och, än mera skön, i sorgens stunder
milda qvinnotår, allsmagtigt rinn 1”
Deo vackra „sentiment,” som sålunda uttalar
sig fleristädes redan i Brauns första samlingar * har
i hans sednaste volym: „Carolina,” till mångens
stora och billiga förvåning , rentaf öfvergått till
verklig sentimentalitet, ett sjukligt pjunk, ett miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
