Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 1. Fosforisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
kostbart aktstycke till och med just med alla sina
otidigheter.
Detta var „stridens yrau. Meningen deri var
romantikens protest mot den sig så kallande ^klassiska44
gallicismen. Denna ofantliga tomhet, innesluten i ett
skal af förståndighet, hvilken sednare genom en viss
rhetorisk pomp och grannlåt gjorde anspråk på att
vara något förmer än vanlig prosa, denna akademiska
tomhet egde icke mer sin gamla tjusningskraft, men
det var icke nog, den måste aflysas från jordens rund.
Man fordrade något sannt poetiskt innehåll, nian ville
se idé, känsla, fantasi under ytan; man hade kommit
att göra bekantskap med äldre och nyare utländska
skalder af helt annat skrot och korn, än de hittils
af-gudade mönstren, och man ville numera ha uti den
svenska poesien hvad man funnit hos dessa nya
förebilder. För öfrigt hade man ledsnat vid Svenska
Akademiens gamla valspråk, „Snille och Smak46, och man
ville heldre för ombytes skull ha litet mindre smak,
blott man fick litet mera snille. Den akademiska
areo-pagen hade talat och skrifvit så mycket om smak, att
denna nästan blifvit för allmänheten osmaklig.
Det är imedlertid sannt, att den nya skolans
förkämpar icke till en begynnelse så rätt noga visste hvar
de heldst skulle söka detta sköna, dessa idéer, detta
poesiens sannskyldiga innehåll, hvaraf de åtminstone
instinktmessigt kände behofvet djupt i sin själ. De
hade öppnat sin Skakespeare, sin Dante, sin Schiller,
sin Cervantes, och de hade blifvit liksom litet yra i
hufvudet af all den herrlighet, som här trädde dem till
mötes. Somliga kastade sig nu rakt in i medeltiden,
såsom det element, der poesien hade att hemta sitt
mest ideella, sitt mest romantiska lif; andra slogo sig
ötver mystikens filosofemer, der all poesiens djuphet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
