Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 1. Fosforisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
jungarne naturligtvis att också pligtskyldigast slå om
åt den andra sidan! Det der var nu rent af en
komedi. Herr Atterbom, såsom den enda »äkta
schel-lingianen“ i Sverge, eftergjorde också ganska riktigt
der hemma i Upsala alla dessa schellingianska
evolutioner; med mer och mindre behag! Detta gaf visst
folk anledning till åtskillig munterhet, och det är en
sanning att herr Atterbom icke blef större filosof för
det att han gjorde sig till ett slags martyr.
Imedlertid ville nu herr Atterbom med all gevalt
och Öfverallt ha en smula af denna osäkra, vacklande,
tunghufvade och töckniga spekulation in i sin poesi,
för att visa verlden att han var poet på ett litet
djupare och konstigare sätt, än vanliga skalder. Det är
också visst, att herr Leopold icke kunde sätta
någonting upp deremot! Men häraf skedde, att Atterboms
hela skaldskap snart antog en så hyper - idealistisk,
naturmytisk, symbolisk och kaotisk karakter, att han
mången gång synes icke sjelf rätt hafva vetat hvar
han var hemma. Härtill kom att han i sitt poetiska
språk såsom motsats till gallicismen eftersträfvade på
samma gång ett abstrakt, mystikt och obestämdt
ty-skeri, hvars sällsamhet oftast var mindre snillrik, än
barock, och derjemte en pretiositet, hvars klingklang
visserligen i mångas öron ljöd som en gudamusik, men
i sjelfva verket snarare kunde förliknas vid
janitschar-talrikarnes meningslösa slammer. Det förefaller nu
efter femtio års förlopp nästan obegripligt att se till
hvilka öfverdrifter herr Atterbom härutinan lät sig
förledas af sitt för öfrigt till afsigten rättmätiga hat till
den gamla fransyska affilade och släthyflade poesien,
liksom af sin i grunden icke mindre välmenande kärlek
för den tyska romantiken. En mängd af hans djerfvare
nyheter i den poetiska diktionen, såsom »blank jern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
