- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
23

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 1. Fosforisterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

var företeelsen pikant nog för att väcka en större
uppmärksamhet, och då dessa Börjessons dramatiska
arbeten för det första behandlade fosterländska ämnen,
något som alltid utöfvar i och för sig en magnetism på
den större allmänheten, för det andra innehöllo
åtminstone enskildheter af effekt och allahanda ganska vackra
verser, gjorde de för ögonblicket lycka. Kritiken skall
alltid i dessa arbeten erkänna bemödandet, sedan
teaterreferenternas bifallsstorm för längesedan tystnat.

Carl v. Zeipel var en svuren atterbomian, hvars
poemer likväl gerna läto läsa sig med god smak;
många af dem höra till skolans bästa, hvaremot hans
noveller i allmänhet stodo under Palmblads, (hans
sednare arbeten i denna art bära alltför mycket spår af
att vara skrifna för brödföda). Som enskild person
var han trefligheten sjelf, kom ofta från sin
bruksegendom Lingonbacka (så länge han egde den,) in till
Upsala för att lefva ett gladt- lif mellan oss studenter,
var den vänsällaste Amphitryon så länge han hade
något att bjuda, fortsatte dermed äfven sedan han ej
längre hade annat qvar, än sin brustna lyra. Af
Fahl-crantz erhöll han det förtroliga tillnamnet
„Lingon-Bacchus“ och i sjelfva verket representerade han inom
den nya skolan det eteriska, som låter — buteljera
sig i form och under namn af ,,nektarchampagnens
astraliska saft“.

Ännu en poet, som vi icke få gå helt och hållet
förbi i denna krets, var Adolf Ivar Arvidson, känd
för sina utgifna samlingar af svenska folkvisor. Hans
poemer äro tryckta i en upplaga af blott tjugofem
bi-blioteksexemplar, så att det nära nog har varit
allmänheten omöjligt att göra denna skalds närmare
bekantskap. Fosforisterna, som hade läst mannen i
manuskript, försäkrade alltid att det var ett stort geni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:33:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzgru/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free