- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
32

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 2. Erik Gustaf Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

under sin sista resa i Tyskland. Till närmare
belysning af Geijers verkliga ståndpunkt i detta afseende
kan imedlertid tjena följande anekdot, hvilken
dessutom torde befinnas innehålla någon bekräftelse på
hvad olvanför blifvit i allmänhet yttradt om arten af
hvad jag ville kalla „den inre“ Geijer.

Just under Geijers nyssnämnda resa i Tyskland
hände sig någonstädes, att i en diligence
sammanträffade jernte honom en tysk köpman, en tysk teolog
och ännu en person. Köpmannen och presten kommo
snart i ett lifligt samtal, om religiösa ämnen. Den
förre visade sig straxt vara en fullständig straussian,
den andra förfäktade dogmerna och med allt större
och större hetta. Geijer satt i sitt vagnshörn, tyst som
muren. Presten, hvilken tycktes känna hvem Geijer
var, en berömd lärd och universitetslärare, gjorde flera
försök att fä honom in i diskussionen, men förgäfves.
Då köpmannen imedlertid slutligen angrep hela den
officiella kristendomens grundval, läran om Christi
guddom , vände presten sig direkt till Geijer för att hos
honom få låna ett hjelp vapen mot den alltför närgångna
vantron. Geijer reste sig då på en gång för att „göra
en distinktion^. Kristendomen är i sitt väsen god —
yttrade han torrt, — men många dess dogmer kunna
underkastas tvifvel. „Aber — aber, invände presten,
men dock sjelfva hufvuddogmen?“ Då blef Geijer i ett
ögonblick förvandlad till ett rytande lejon och tycktes
nästan vilja springa ur vagnen för att få fri luft;
talande en tyska, åt hvilken harmen gaf flytande ström
och individualiteten en viss vermländsk metall, utbröt
han: „denna dogm, min herre! är — en teologisk
dogm, en —a Jag vill heldst icke här citera alla de
kraftord, hvarmed Geijer slag på slag öfverhopade den
stackars dogmen i fråga, börjande med „Ammenmär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:33:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzgru/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free