- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
33

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 2. Erik Gustaf Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

chena, slutande med „Ltigen“. Efter att sålunda hafva
nästan spasmodiskt urladdat sig, sjönk han tillbaka i
sitt vagnshörn och yttrade under resan ej ett ord mer.
Presten, förbluffad, afbröt likaledes konversationen.
Geijers så oförberedda och våldsamma uppträdande
hade som en spöklik „Erscheinung“ kastat en
missstämning i hela sällskapet och man var glad att komma
till sin station.

Sitt lärarekall i Upsala som professor i historien
skötte Geijer temligen oregelmessigt och var ofta hela
åratal permitterad för arkivforskningar. Sina
föreläsningar öfver Gustaf d. 2. Adolf höll han dock „con
amore“ och de följdes med det största intresse äfven
af damer. Sjelf var han dessa timmar ofta så uppfylld
af sitt ämne, att rörelsen bemägtigade sig honom och
han tvangs af tårar att afbryta. Till den grad var han
för öfrigt aldrig „poetisk“ med afseende på sin
professions åligganden, att han „under gåendet från
gustavianska lärosalen etc. etc. tappade bort sitt
manu-skript“, så som Atterbom esomoftast brukade och genom
offentliga anslag och annonser förkunnade för en
godtrogen verld, när det för någon tid icke längre roade
honom att gä upp till sitt auditorium; deremot är det
visst, att Geijer i allmänhet tog hela examensväsendet
mycket lätt, och det inträffade stundom att han redan
efter första samvetsfrågan snöpligt affårdade en
kandidat för att sjelf få återvända till sitt fortepiano. I
allmänhet gällde det om Geijer att han uppblandade
sina historiska mödor med skäligen mycken musik;
en god qvartett tycktes för honom ega fullt ut lika
mycket behag, som trots någon historisk undersökning
eller upptäckt, och en intressant sångerska kom honom
lätt att blifva Clio otrogen till en högst betänklig grad.
För Jenny Lind hade han på sista tiden skrifvit enkom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:33:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzgru/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free