Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 3. Göticismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
qverade språk har legat emot honom, vår moderna
svenska saknar icke kraft, sådan den nu en gång är,
och det är och blir ett missförstånd, hvilket hämnar
sig sjelf, att söka återföra den, för vare sig poetiskt
eller prosaiskt bruk, till runstens- eller blott
pergaments-tiden. Dock voro dessa götiska tillhyggen alltid
bättre, än den körnerska „jernförtjusningenu.
Jag har kallat Ling, såsom poet betraktad, en
gengångare från hedendomen; hela mannen såg äfven ut
såsom någonting dylikt, der han om dagarna vandrade
i sin stora gymnastiksal i Stockholm, iklädd en bisarr,
luden och ruggig kostym af vargskinn, efter hans egen
fantasi tillklippt, derur hans tunna gestalt framträdde
med en högst påfallande originalitet. Ling var också
verkligen i allo ett original. Hur stor poet han var,
lika godt! han var dock en originell; och han var
icke mindre originell som fäktmästare och gymnastiker.
Hans kärlek för gymnastiken och alla ridderliga
kropps-öfningar stod för öfrigt i närmaste samband med hela
hans vittra håg. Han var götisk entusiast och i hela
hans sträfvan låg ett bestämdt positift innehåll. Sådana,
som han sjöng de gamle, ville han skapa de nya, en
race af Angantyrar, hvaren i stånd att lyfta sin Tirfing
på rak arm. Jag åtager mig icke försöket, men jag
ärar afsigten. Ling var med allt en svensk man, som
få, och hans minne skall lefva bland svenske män.
A. A. Afzelius, hvilken jag ofvanför nämnt såsom
högst afgjordt också en poet af den götiska nyansen,
densamme Afzelius, hvilken i sällskap med den
frejdade dansken Rask utgaf och öfversatte de gamla
Ed-dorna, samt i förening med Geijer samlade och
publicerade trenne band „Svenska Folkvisor,44 och som sednast
lemnat oss „Svenska Folkets Sagohäfder,“ har
visserligen icke varit synnerligen produktif såsom diktare, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
