Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 6. Efterklangspoeterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
sig derför, till en begynnelse, åt en melankolisk
stjerne-trängtan, som fann mycken nåd inför fosforisternas ögon.
Det låg likväl ett frö hos Vitalis, som saknades hos
Stagnelius, en viss äkta nordisk trotsighet, och under
det den sednare allt mer och mer hjelplöst öfvergaf sig
åt ett gnosticistiskt svärmeri, för att deri söka en tröst
och en balsam, tog Vitalis snart en helt annan utväg
för att trösta sig, nemligen verlds-ironien och satiren.
Det var i denna sista tonart Vitalis egentligen var
originell och öfver det vanliga; han höjde sig här någon
gång till verklig, äkta humor, och det är otvifvelaktigt
att han till och med skulle blifvit en humorist af första
ordningen, så framt han varit i tillfälle att utvidga
kretsen för sin erfarenhet utom det alldagliga filiströsa
småstadslif, deri han för öfrigt fått en elak studentvana
att trifvas. Ehuru i flera punkter närmande sig den
nya skolan, uppträdde han likväl såväl mot densamma,
som emot göterna, med allehanda små komiska satirer,
dem hela verlden lärde sig utantill. Mot göterna skref
han bland annat det lilla ypperliga stycket
„Fornfor-skaren“, deri han förtäljer om „en man utaf den
götiska skolau, som för att göra antiqvariska upptäckter,
„gick genom svea och göta land
och hade en runostaf i hand“,
samt trodde sig hafva upptäckt ett gammalt
domaresäte i en liten ruskig stensättning efter något, som i
poemet fint kallas: „badstuga“. Den store antiqvarien
professor Sjöborg lär alldeles icke varit tillfreds med
dessa herr studiosus Sjöbergs vanvördiga anekdoter;
men Geijer drog blott på munnen. Mot epokens
trånsjuka poeter, till hvilka han sjelf i förra stunder hört,
men hvilkas vemod på sistone synes hafva förefallit
honom liksom en smula sökt och fabriceradt, satirise-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
