- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
86

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 6. Efterklangspoeterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än Fahlcrantz verkligen gjorde det. Hos denna sednare
saknade qvickheten, jag kan nästan säga: som oftast,
det omedelbara, inspirationen, det var ett bemödande
att vara spirituell, allt var anlagdt derpå. Han skulle
ansett den dag förlorad, på hvilken han icke
åstadkommit ett visst antal calembourger; också, så fort
han om morgonen gjort sin toilett och druckit sitt
kaffe, lagade han sig till att vara qvick och han
väntade nu endast tillfället, liksom skytten bakom sin häck.
Fahlcrantz’ konst bestod i att icke skjuta bort sitt krut
i onöda, också förblef han helt lugn och orubblig tills
ögonblicket kom. Talade några sinsemellan i hans
närhet eller vände någon ordet till honom, teg han
tills hans förnumstighet, liksom ekorren i Ygdrasil,
visdomsörnens träd, hunnit löpa upp till sitt geni för att,
om möjligt, finna ett lämpligt ordskämt till inpass eller
svar; fann han intet, teg han ytterligare, fann han
ett, var han icke längre sen att med hemlig triumf låta
det komma verlden tillgodo. Någon gång hade han
redan om morgonen för sig sjelf fabricerat ett eller
annat ordgyckel, återstod då att under dagens lopp
finna anledning att tillämpa detsamma i vittnens
närvaro; äfven de manövrer, som härtill användes, voro
icke alltid så lyckade, att man ej genomskådade
tillställningen. Sådan kände vi Fahlcrantz i Upsala, som
biskop har han för längesedan försvunnit ur min
synkrets.

Det ofvan sagda hindrar icke, att Fahlcrantz’
ord-qvickhet i alla fall kan vara inom sin art något
full-ändadt, man säge om detta slags virtuositet, som yrke,
hvad man vill, och jag upprepar det, Fahlcrantz har
emellanåt kunnat vara qvick äfven i en högre mening
och han har haft många ögonblick af god humor. Han
kom en dag att göra sin vän Atterbom ett besök, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:33:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzgru/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free