Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 8. Novell- och Romanskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
berättelser, som spela i öster och vester, än i
Palestina, än i Afrika, än i Portugal. Man igenkänner
Öfverallt en löpande hand och en lätt touche, men det
är dock en fråga om dessa hans sednare produktioner
kunna i allmänhet fullt mäta sig med hans första
noveller; det felas dem framförallt en nödig helgjutenhet,
och det ser ofta ut — jag kan misstaga mig — som
om författaren börjat utan att rätt hafva tänkt för sig
huru och på hvad sätt han egentligen skall sluta. En
af hans sista små berättelser i samma „historiska“ art,
som hans aldra tidigaste, ehuru med ett helt olika
sceneri, är „Ulla Fersen“, hvilken så till vida bildar ett
icke öfverflödigt bidrag till karakteristiken af Mellins
författarskap, som vi der finna honom i ett nytt
element, der just han med mycken lätthet rör sig och
der hos oss få utom honom ens försökt sig, nemligen
sjöromanen. När man läser det högaristokratiska
namnet Ulla Fersen, är man naturligtvis straxt färdig att
föreställa sig en ung skönhet från Gustaf d. 3djes hof,
någon af dessa Gratier i lätt pudrade lockar, korsett
och roberonde, hvilka lifvade de lysande festerna på
Drottningholm och om hvilkas förföriska ögonkast de
svärmiskt dunkla lunderna vid Haga skulle kunna
förtälja mycket för den intima memoiren. Men man tar
fel; den Ulla Fersen, hvarom här är fråga, är ingen
ung dame, ingen myskerad Chloe från Hagas idyller;
det är en sjöjungfru, hvars balsal aldrig varit annat,
än det skummande hafvet, och för hvilken endast
stormen sjungit serenader; med ett ord, det är en konglig
svensk fregatt, „den skönaste, som någonsin fört svensk
flagg öfver hafvet, och åt hvilken Gustaf d. 3dje gifvit
namn efter den älskvärdaste damen vid hans hof“.
Fregatten är historisk. Mellin låter den manövrera,
salutera, konvoj era, signalera, slåss och äntra, och allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
