- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
150

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 10. Pressen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

simpelt, papper, tryckt med betydligt utnötta typer, i
sitt hela yttre alltså icke synnerligt reputerligt, — hade
från början af 1820-talet öfvertagits af kapten
Linde-berg, en krigsman, som i fredens tid upphängt
svärdet för allo i en gammal skrubb och i stället hade
fattat pennan, samt utbytt uniformen mot
studérkam-mar-nattrocken; „cedant arma togse44. Lindeberg hade
tidigt försökt sig som vitterlekare och i den då ännu
herrskande „gamla skolans44 ögon gifvit godt hopp om
sig, såsom en ung man med vackra anlag för
alexan-drinen och af en aktningsvärd framtid inom lärodiktens
och äreminnets solida art. Han hade sednare skrifvit
en stort sorgspel „Blanca44, hvilket några tiotal af år
förr i tiden skulle ådragit sig en smickrande
uppmärksamhet, men som nu tillfälligtvis hade den oturen att
falla hufvudstupa in i en period, då den gamla smaken
hade att kämpa emot en mägtig reaktion och då de
fordna heliga mönstren började betraktas och behandlas
som perukstockar. Sorgespelet „Blanca44 råkade alltså
att vara temligen 5,hors des circonstances44, då det såg
dagsljuset, och den lindebergska sånggudinnan, den jag
eljest icke frånkänner all förtjenst för min del, kom
dervid plötsligen under ett olycksaligt takdropp af
be-gabberi och smälek, hvarefter den sedan aldrig hann
att blifva riktigt torr. Imedlertid skref herr Lindeberg
sin „Stockholms-Post44, höll ut med mannamod mången
dust och blef ännu af många läst med nöje, ty han
hade efterhand utbildat sig åtminstone till en
prosa-tör af verkligt värde, hans stil var alltid ren, jemn
och hyfsad, som ett hufvud med väl benadt hår, inom
hufvudet var det ofta äfven ganska goda, sunda och
riktiga tankar, smakfulla — om än ej så djupa —
reflexioner, vjj.1 belysta — om än ej så nya — vyer.
Det fanns alltid i landet några hundra läsare, för hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:33:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzgru/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free