- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
198

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 12. Jenny Lind. -- Emilie Högqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

Herr Gunther skulle kunnat säga med den store
fältkaptenen Julius Csesar: „Jag kom, jag såg,
jagseg-radea. I sjelfva verket, om herr Giinther icke precist
var någon Csesar, icke ens någon kapten, var han
imedlertid åtminstone en „Julius“ och hade just nyss
lemnat krigsgudens fana, för att svärja eden under
sånggudinnornas. Han debuterade i „Fra Diavoloa med
en säkerhet och hållning, en sannskyldig 5,pliu, som
skulle gjort uppseende till och med på en parad;
profvet var ingalunda bland de lättaste, i synnerhet, som
man ännu hade i färskt minne Sällströms lysande
triumfer i samma roll, men den unga sångaren
genomgick det med en framgång, som man knappast kunnat
vänta.

Såsom redan blifvit y ttradt, hade herr Giinther icke
väl gjort sitt inträde på den sceniska banan, förr än
tillfälligheterna der dnvisade honom en plats bland vår
operas förnämsta och egentliga pelare. Man gjorde
visserligen redan efter hans första debut den
observationen, att hans röst hvarken egde något ovanligare
omfång eller någon särdeles styrka, men å andra sidan
måste man erkänna, det han alltid med mycken talang
förstod att draga parti af alla sin rösts tillgångar och
så hushålla dermed, att han alltid bevarade det så till
sägandes eteriska i sången, om än på bekostnad af
dess mera materiella element: kraften, uthålligheten,
volymen, och, såsom en man med musikalisk känsla,
var han alltid en ganska intressant exekutör af sådan
musik, der han fick lyda sitt estetiska sentiment, utan
att tyranniseras af några kompositionens öfverdrifna
anspråk i afseende på organ och skola.

Inom societeten, der signor Belletti var att anse
såsom ett slags markis, ehuru en icke fullt lyckad,
var herr Gunther blott en gentleman, men — en lyckad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:45:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzgru/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free