- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
202

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 12. Jenny Lind. -- Emilie Högqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

de fattigare blomsterna och den magra karkassen, med
ett ord, att så draga fördel af det tillfälliga bättre, att
hela hennes „parti“ erhöll en karakter och tillräckligt
mycket för att besticka och underhålla åhörarna. På
detta sätt gjorde Jenny Lind t. ex. Norma till en både
dramatiskt och musikaliskt stor roll, under det de
italienska sångerskorna, — och jag har i denna opera
hört de bästa, — brukat för det mesta endast
förträffligt utföra de mera pä effekt anlagda numrorna,
låtande resten passera och sålunda nöjande sig med
att gifva takter i stället för scener, genistreck i stället
för en komposition. Det är i sanning förvånande, hur
Jenny Lind ofta, supplerande maestro Bellini eller
Do-nizetti med sitt eget snilleförråd, förmådde att
åstadkomma en gyldene solskensdag, der de flesta endast
hade att bjuda på en och annan solglimt, eller en
majestätisk naturrevolution, der andra blott hade
kornblixtar i sin magt, hur hon lyckades att lägga mening,
idé, passion, i de aldra otacksammaste fyllnadssaker
och hitta guldkorn bland idel halmstrå. Hon tog dessa
maestri på sina kraftiga armar och lyfte dem upp på
en pjedestal, dit väl ingen ens af dem sjelfva anat,
att de skulle kunna komma upp, och hon klappade
dervid den förbluffade komponisten förtroligt under
hakan: „der skall du stå, maestrino mio caro! du är
ju större, än du sjelf vet af, du är ju praktfull, du är
ju stolt, du är ju en gud!“ Hon var i detta afseende
vida mera älskvärd, den lilla Jenny, än en viss monark,
som för hvarje gång han öfverhopade sin favorit med
ett nytt nådetecken, plägade yttra: „jag skall göra dig
så stor, så stor, att du till slut — skall skämmas för
dig sjelf.“

Jenny Lind var, såsom af det föregående äfven
naturligt framgår, en afgjordt dramatisk sångerska,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:33:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzgru/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free