Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 12. Jenny Lind. -- Emilie Högqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
få vänner af sin artistiska omgifning jemte några
litteratörer.
En afton suto vi der, ett litet slutet koteri, i Emilie
Högqvists galasängkammare, den med de svällande
dos-å-dos’erna och dessa vidtberömda étagérer med de
tusen små fantasi- och lyxartiklarna, dels presenter
från gud och hela verlden, dels hemförda minnen från
utlandets mest lysande konst- och industri-utställningar.
Det gafs dessa qvällar hos mamsell Högqvist endast
hvad man i hofspråket kallar „liten taffel“. Man satt
några timmar och samtalade i all förtrolighet, icke
blott om dagens händelser, men äfven om litteratur
och konst, derunder man ofta frapperades af den sköna
skådespelerskans träffande reflexioner och iakttagelser,
samt vidsträckta lektyr; någon af sällskapet satte sig
af och till vid det lilla uppstående fortepianot och
kastade några lekande toner omkring sig, det hände äfven
att mamsell Högqvist sjelf trädde till instrumentet och
gaf sina gäster till bästa ett litet stycke, föredraget
utan allt anspråk, men täckt och behagfullt, som allt
hvad denna af naturen sällsynt utrustade qvinna
företog sig. Under tiden serverades helt „borgerligt“ litet
frukter, champagne och seltersvatten. Derefter en supé
på fullkomligt fri fot, halft stående, halft sittande, vid
några små runda bord, liksom af en slump framrullade
här och der i matsalen! några få rätter, ett par
buteljer vin, icke fler, men alltid af utsökt beskaffenhet,
och till slut en liten dessert af en temligen fantastisk
mångfald, men utan krokanskryt. Man var framför
allt ogenerad, man hade till och med, om man så vill,
sitt lilla sjelfsvåld, man superade något, men skrattade
ofantligt, man tömde sina glas, men hufvudsakligast
för att få tillfälle att säga något skämt dervid. Emilie
Högqvist hoppade härunder likt en sprittande svala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
