- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
224

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 12. Jenny Lind. -- Emilie Högqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

ligt och lifslefvande för mitt öra den underliga
främlingens ord ....

Ändtligen hade jag då upplefvat det ögonblick, då
min så länge hysta önskan skulle realiseras! Jag var
i Paris och jag var redan anmäld hos den stora
skådespelerskan.

Hvar och en kan lätt sätta sig in i min belägenhet
och mina känslor, åtminstone på ett ungefär, då min
vagn stannade utanför mamsell Mars’ boning, porten
öppnades, och man ledsagade mig trappan upp. Jag
var å ena sidan förtjust och, om man så vill, i sjunde
himmelen öfver detta väntade möte, men å andra
sidan befann jag mig helt och hållet ur min fattning,
och jag tillstår, att jag med mera lugn och säkerhet
skulle hafva trädt inför verldens största drottning.

Jag infördes i ett med den största lyx möbleradt
förmak. Icke en minut sednare drogs ett tungt
sam-metsdraperi undan till ett inre kabinett, och en
kam-martjenare gjorde åt mig tecken, att jag egde inträda
i helgedomen.

Mamsell Mars reste sig vid mitt inträde upp från
en secrétaire, der hon tycktes ha dragit fram en mängd
gamla papper, bref, biljetter, och kom mig till mötes.

„Ah, mademoiselle! — utbröt hon, är ni der
ändtligen!^ Och då hon förmodligen på hela mitt
ansigts-uttryck märkte, att jag icke fullkomligt förstod detta
^ändtligen44, fortfor hon: „Vet ni, mademoiselle, att
jag redan väntat er bra länge.46

Det är just dessa få ord, om hvilka jag för en
stund sedan talade; äfven dessa innehålla under
vanliga förhållanden intet eller föga märkligt, och de äro
likväl för mig de vackraste jag i mitt lif har hort.
„Savez vous, mademoiselle, que je vous attends depuis
bien longtemps44. . . Hvem annan kan uttala endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:33:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzgru/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free