Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ingalunda slutad. Endast hennes yrsel är slutad:
hon har sofvit ruset af sig, och med full sansning och
lugna blickar går hon ännu fram genom historien. Det
är ett fåfängt försök att vilja tränga henne tillbaka eller
återföra det gamla systemet under sina förra lagliga
former. Det gamla återkommer egentligen aldrig i
historien, och allraminst det, hvaremot tidens ande så
uppenbart förklarat sig. Vi hafve ett stort, ett talande
exempel för oss. Föll icke nyligen den väldige mannen,
som ärft alla revolutionens krafter och lade dem till sin
egen jettestyrka? Men hvarföre föll han? Ingalunda
genom tillfälliga förseelser, ännu mindre genom sina
motståndares öfverlägsenhet. Utan han föll derföre,
att han föraktade mensklighetens sträfvande; han föll,
emedan despotismen är alla dylika själars uniform:
han föll, emedan han brottades med tidens ande, som
vär starkare än han. Små sinnen smäda den väldige i
hans fall; men hvad han med sin jettekraft ej
genom-dref, sannerligen, de andra genomdrifva det mindre*4.
Så talade Tegnér 1817 för studenterna i Lund. Det
är en vansklig ting att afgöra om dessa yttranden då
fotade sig på någon djupare öfvertygelse, som sedan i
följe af en eller annan omständighet blef förlamad, eller
om de i sjelfva verket endast voro uttrycket af en
stämning, som genom den poetiska uppfattningen
blifvit stegrad till högsta grad af intensitet. Man skulle
för Tegnérs egen skuld nästan heldre fasthål la vid det
sednare alternativet. Härmed må nu imedlertid vara
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
