Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma falla, förrädiskt gäckande, blad från blad under
hans fingrar? Han har måst vandra mödans branta
^alpstigar, för att finna sitt Hesperien, men hur mången,
icke mindre oförtruten vandrare störtar icke i
glet-scherna, förrän han ens har sett skymten af belöningens
förlofvade land? Andersen talar om en underbar fé,
mägtig att förläna en hvad framtid, man heldst önskar
sig; har icke denna fé i sjelfva verket gått vid hans
sida från hans aldra tidigaste utflygt i verlden ?
Den enkla berättelse han här har jgjort af sin
barndoms öden och sin första ynglingsperiod, ger oss utan
tvifvel fullkomlig rätt till detta omdöme, till denna
distinktion. Vi vilje sammanfatta dessa data i några få
hufvudkonturer.
Andersens fader var en ringa skomakare i Odense.
Enligt skaldens försäkran, — och de spridda drag, som
här lemnas till faderns karakteristik, gifva läsaren
anled-ning att sjelfmant antaga detta, — skall denna fattiga
obemärkta handtverkare i grunden hafva varit en ovan*
ligt begåfvad man med ett högst poetiskt sinne och en
brinnande håg efter kunskaper. Modren var en
kärleksfull qvinna, men likaledes af armodets barn; hon hade
som liten flicka, utjagad af föräldrarne, måst gå kring
gatorna och tigga, och man visste atthonengång tillbragt
eri hel dag med att sitta gömd under en bro, ensam med
sin förtviflan och sina tårar. Hans Christian var enda
barnet. Han uppväxte som en vild telning i skogen.
Fadern gjorde på lediga stunder leksaker åt honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
