Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clémence Isaure, en romance
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Då träffas plötsligt och på mystiskt sätt
dess öra af en klang, en luftigt lätt,
från något strängaspel, — hon kring sig stirrar,
det är ett under, som dess själ förvirrar,
hon lyss, .... o, himmel! — Men hak häcken då
Raoul till mandolinen sjunger så:
— “O, minns du dessa glada barndomsstunder,
som flyktat liksom drömmens bilder fly,
då dubbelt gröna voro alla lunder
och himlalivalfvet egde ingen sky,
då verlden var en lustgård, full af under,
och lifvet blott en lek, livar morgon ny?
Clémence, du minns dem! O, låt mig ditt svar
då läsa i ditt klara ögonpar!“ —
Med ett: “Min gud! Raoul!“ helt sakta stammadt,
en rörelse framåt, två steg allenast,
här flickan gjorde, — stannade dock genast;
på hennes kind det var, som om der flammat
en ljungeld flygtigt till, men blek på nytt
hon stod der straxt, — blek, som om anden flytt,
ined sänkta armar, äfven blicken sänkt,
hvart anletsdrag allvarligt, nästan strängt,
— en marmorstod, men huru skön ändå,
hur omotståndligt rörande just så!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
