- Project Runeberg -  Samlade ax. Nya dikter /
104

(1868) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anne-Marie, en idyll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

och att talangen att mystifiera
har Öfverallt sitt publicum bestämdt.

Herr Walter var — just jemnt och nätt den samme,

— på vägar natt och dag, och aldrig framme!

Det kunde icke annorlunda vara,
han egde intet mål, — han egde blott
ett lif tillöfvers. Konsten var här bara,
att fylla nästa dag, se’n denna gått,
att tvinga tanken till att rastlöst fara
från ett till annat, Ömsom stort och smått;
att ruska lynnet, hålla själen vaken
så någorlunda, — det var hufvudsaken.

Om detta lyckades? — Vi knappast tro det.
Det är i minnet en magnetisk magt;
förgäfves viljan, nerverna och blodet
den motarbeta, — allting sammanlagdt, —
den kufvar modet, sjelfva öfvermodet,
och gäckar all din hjernas trägna vakt,
och midt i verldens tummel, stoj och joller
den fattar dig och för sig sjelf behåller.

O, detta minne! Hvart sin väg han ställde,
det var dock alltid med i hemlighet,
tog ut sin rätt med obesegradt välde,
sjelf segrare, hvars länker ingen slet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:52:21 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturznya/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free