- Project Runeberg -  Samlade ax. Nya dikter /
159

(1868) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norges Fjelde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

Så vandrar du från morgon intill qväll,

— ännu det evigt samma! fjäll på fjäll!

Och hur du stiger, finns ett högre jemnt,
som lockar dig och vinkar dig på skämt.

Dock är allt detta fängslande, fast vildt,
ty aftonsolen målar ljuft och mildt
en topp derborta, — der är snö derpå,
den lyser purpurrÖdt mot himlens blå, —
och längs med fjällens sidor här och der,
det kryper något grönt, det skogssnår är,
och ur det djupa en och annan topp
af gran och furu börjar titta opp .. .

Och ändtligen — sig öppnar för din blick
en gräsrik däld med täckt och fryntligt skick:
en Öfverraskning! nej, ett trolleri,
men fullt utaf naturfrisk poesi!

Och irrar du dig ej, — men du ser rätt, —
en mörkröd koja ligger der helt natt.
se der! njut af din lycka ocli betrakta
den lilla taflan väl! Der hviriiar sakta
från takets ås — mot gianskogen bakom
den stiger fram, — en rök i lätta skyar;
en luftig lek, som sig allt jemnt förnyar,
ett hemligt språk, som hviskar till dig: tkkom!“
Nåväl, ditåt!

Du vandrat hela dagen
i gammal norsk natur, hvart land har sin,
vår har detsamma tycke, fastän dragen
ej fullt så skarpa, - nu du träder in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:54:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturznya/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free