- Project Runeberg -  Reuterholm efter hans egna memoirer /
70

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Reuterholm i Björnrams skola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

att, sluta sig närmare till den beundransvärde magikern,
nemligen den för begge gemensamma skefva ställningen
till Hans Majestät konungen.

Reuterholms „första konviktion" var den han
(enligt ofvannämnda uppsats) erhöll vid ett Uesök jemte
Björnram på Johannes kyrkogård d. 17 augusti 1782,
i ett „lugnt, stjernklart och vackert väder kl. 11 om
natten". De båda vännerna hade superat tillsammans
och derefter begifvit sig på en promenad åt detta håll.
Ankomna till kyrkogården, klefvo de begge dristigt
öfver muren, andebesvärj aren först, kammarherren, Carl
den Stores ättling, efter. De blefvo då straxt varse en „lång
hvit figur, iklädd en svepning och stående på en
graf-sten". Då de efter några högtidliga minuter af stumt
betraktande trädde spöket närmare, försvann detta
plötsligt „med ett hastigt skymtande, som när man nedfäller
en gardin." Björnram gick derpå fram till kyrkdörren,
gjorde med pekfingret ett korstecken derpå och bultade
ett slag; intet förnams. Han knackade då tre slag,
uttalande på samma gång trenne stafvelser, som wmycket
liknade kinesiskan" och hvaraf den första lät som Phtsi.
Detta hjalp. Det var „andarnes lösen" och besvarades
genast med en knäppning inifrån. Han upprepade
knackningarne, svaren från kyrkan upprepades
likaledes. Lyssnande vid dörren, hörde Reuterholm
tydligt en hel hop små knäppningar ini kyrkan tillika
med prasslet af gående (tjensteandar) och slutligen ett
doft ljud, som „när man ropar i en tom tunna".
Björnram gjorde under allt detta diverse hokuspokus med
en „rund figur i hvitt papper", som han tagit fram ur
en liten dosa, och vid hvarje slag utsträckte han den
venstra flata handen mot dörren och gjorde*korstecken.
Härmed underhöllo de båda herrarne sig en halftimma,
men till slut blefvo annonserna inifrån så starka, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:45:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzreu/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free