Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Juveler och glasbitar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
att utforska, om han icke egde den konsten, „som alla
den nationens folk plägade vara så snälla i": att
skaffa igen förloradt gods. Det ena ordet tog det
andra och Björnram fick gubben snart att yppa
alla-handa svartkonster. Österbottningen kände icke få
märkliga arcana, såsom att förevisa döde, att taga reda
på mistade saker och „tvinga tjufven att sjelf bära
tillbaka det han borttagit", att upptäcka upphofsmannen
till ett mord, att i en liten flaska, innehållande diverse
ingredienser, bl. a. dagg, förutse hvad som skulle
hända, att kunna färdas genom luften „som en blixt"
allenast „med tillhjelp af 2 droppar blod, som han lät
falla på en näsduk", den han sedan satte sig uppå.
Allt detta berättade Björnram sedan för Reuterholm,
hvilken, som vanligt, trodde derpå som på gudsord
och genast antecknade historien såsom ett nytt bevis
på »hvilka farliga kunskaper, som finnarne ega i
den elaka magien och hvilka de så fritt utöfva".
En svart arbetare af ännu värre slag, som
Reuterholm sjelf råkat lära känna från en ganska obehaglig
sida, var en viss Stjerncrantz, f. d. lifdrabant.
Denne person var enligt Reuterholms uppsats af
1784 (wMaQ. händ.") en af dem, hvilka „med all magt
praktiserade i den värsta och skadligaste magien". (R.
beskrifver honom för öfrigt här som en »paskillant",
en, som aldrig kunde hålla sin mun, en »panier percé",
och ett redan vid några och tjugo års ålder i allo
förloradt subjekt.) Stjerncrantz ansågs ega några
»mystiska papper" efter en afliden Ankarkrona och
Reuterholm tillika med Munck efterfrågade dem hos honom,
detta var anledningen till deras bekantskap.
Stjerncrantz infann sig då personligen hos R. och erbjöd sig
att göra för honom ett magiskt arbete, men en ren
händelse, en liten opasslighet, hindrade Reuterholm att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
