Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Den blifvande viziren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII.
DEN BLIFVANDE VIZIREN.
Under allt det spökande och allt det sökande i de
„dolda tingen^, hvarom vi i de näst föregående
kapitlen talat, stod Reuterholm nästan fullkomligt stilla på
„befordringsvägenu; han kom under Gustaf den 3dje
aldrig längre, än att han år 1787 blef ledamot af
Tulldirektionen. Deremot gjorde han åtminstone sjelf
anspråk på att gälla något vid riksdagarna och han
omtalar sig med välbehag i en af de många
avtobiogra-fiska uppsatserna såsom offentlig, parlamentarisk storhet.
Sålunda har han i (otryckt) Promemoria (af 1795 eller
1796) egenhändigt anförtrott åt papperet och
efterverlden följande granna intyg om sig sjelf : ?,Vid de
tätt på hvarandra följande riksdagarne åren 1786 och
1789 hade hans (Reuterholm låter sig här figurera i
tredje personen) egenskaper blifvit mera allmänt kända.
Han njöt under desamma af sitt stånds förtroende de
mest smickrande vedermälen, och svarade dertill med
den fullkomligaste uppoffring af sig sjelf. Han anförde
under båda alla de märkligaste deputationer i de mest
grannlaga ämnen, som från Riddarhuset till de andra
stånden afsändes, hvarom de tryckta handlingarna bära
ojäfaktiga vittnesbörd; och då vid det sista af dessa
riksmöten (1789) det oförväntade öde öfvergick Riddar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
