Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Storviziren träder upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
med besvarade något lamt, dock förstod att i det
längsta häfda sin rätt till fullkomlig neutralitet, förtjenar
likaledes erkännas. Det är obestridligen i allt detta
en statsmannatanka, det ser nästan ut som början till
ett politiskt system. Valspråket för detta skulle då
hafva varit: fasthet utåt, liberalism inåt, och med
afseende på detta sista, den inre politiken, må
Tryckfrihetslagen af den 11 juli 1792 då tagas med i
räkningen som ett väsendtligt moment.
1792 års ^Förordning om en allmän Skrif- och
Tryckfrihet46 var Reuterholms début som lagstiftare.
Han hade skrifvit den, så till sägandes knappast stigen
ur resvagnen. Den blef också, bland annat just af
denna grund, snarare ett vältalighetsstycke, än en
egentlig lag, ty det är lättare att utkasta en fraseologisk
afhandling, än att författa ett strängt juridiskt
reglemente. Den var gifven såsom en gärd åt
„mensklig-hetens helgade rättigheter66. Man har insinuerat, att
afsigten med denna Reuterholms liberala statshandling
varit jesuitisk, att den — Tryckfrihetslagen —
„troligtvis hade äfven andra ändamål66, än att åt folket
återskänka en dyrbar rättighet; vi tillstå, att vi icke fullt
förstå denna insinuation och vi tro, att den icke är
befogad. Huru denna tryckfrihet sedan
begagnades, hör lika litet hit, som hur den snart åter gjordes
om, (vi skola komma dertill litet längre fram,) och
detta är en sak för sig; men vi kunna icke inse,
hvarför den ej, då den nedskrefs, verkligen skulle varit
dikterad af en uppriktig mening och „bona fides66. Hela
dess innehåll är fullkomligt i arten af den 5,filosofi66, i
hvilken R. rörde sig redan som helt ung och hvilken
ännu icke hunnit blifva modificerad genom nötningen med
det praktiska statsmannalifvets mänga stötestenar; vi
föreställa oss till och med, att den blifvit i hans hjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
