Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Lindeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Hur stunden än bedömde löst din färd,
du var likväl,
hvad ej hvar torfva fostrar i vår verld,
en kraftig vilja, eldigt hjerta, manlig själ.
Du djerfdes det att kasta ut ett ord
af jernmalms-halt,
den gång ännu titanerne i Nord
Olympen stormade med endast — attiskt salt!
Du var det, som när stormen slet itu
ditt segel se’n,
stod vid idéens seger glad ännu,
knöt samman stumparna och började igen!
Var du ett snille? var du ej? stor sak!
Ett vet jag visst,
att månget riksgeni med bång och brak
ej skapade hvad du. Det är dock profvet sist.
Du stod alltjemt i frihetens legion
med heder qvar,
en god artillerist vid din kanon,
fast ej manövern alltid utan gåtor var!
Och aktad satt du uti konstens lag,
de vittres krets;
en sångmö ifrån „Smakensa sommardag
med hulda fingrar skurit sjelf din pennas spets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
