Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trumslagaren Pierri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Ett halft århundrade och mer se’n dess
med sky och solsken strukit öfver verlden;
hur ofta hörde vi ej gny af svärden,
hur ofta icke Capitolii gäss?
Den gången var det „lilla korporaln,“
som kring Europa, öfver riken, städer,
en mil i steget klef, i stormens väder
en sällsam jätte om halftredje aln.
En dag vid Po han stod med plötsligt dån,
den krigets älsklingsson och åskans broder;
en bragdens tattartropp med honom stod der,
man visste knappast hur och hvarifrån.
Då drog Italiens folk ett andetag,
ett djupt och fritt. Man slet i sina bojor
och ropet gick kring borgar, slott och kojor:
Välkommen fosterlandets nya dag!
Och till den franska republikens här
från alla håll sig slöto friska skaror,
att dela vapenbragd och dela faror
och dö för friheten, som lifvet är.
En liten en, men god, med ruter i,
då fann ock han för trång sin faders stuga;
om ej till marskalk, dock han kunde duga
att trumman slå för segerns kompani.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
