Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trumslagaren Pierri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
I hundra fältslag se’n han trumman bar
och med „furorei4 sina pinnar rörde,
och ofta sad’ den „grå,“ när han det hörde:
„Bra trummadt, Pierril bra, min karla-karl !u
Till slut, som af historien nogsamt känns,
triumfens char begynte nedåt skena;
Napoleon stadnade på Sankt Helena,
trumslagarn här vid kalla Nordens gräns.
Här blef han gammal, vingbruten och glömd;
han, af den episka trumslagar-ätten,
för längesedan trummat till reträtten
och var till slut till — fattighuset dömd!
Ett ögonblick, helt nyss, han, kry igen,
sågs lefva upp uti sitt segerminne
med ungdomseld på nytt i gammalt sinne,
och resa sig i hoppet en gång än.
Det var när ryktet, segerryktet kom,
hur vid Ticinos stränder, skräckbetaget,
den stolte Giulays följe ifrån slaget
fann riktigast att göra höger om.
Och hur Sardiniens kung med sin kolonn
drog in uti Milano, lagersmyckad,
och vid hans sida — pjesen huru lyckad
och hur pikant! — en ny Napoleon!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
