- Project Runeberg -  Stycken i små ramar /
230

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilhelm v. Braun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

Här, h vad man såg, var tum mel, lek och drufva,

men verlden kände ej att malmrik grufva

af manligt allvar under skorpan låg,

att, när han sjöng som muntrast i crescendo,

han qväfde så ett vemod i sin håg;

och derför sjöng han utan återvändo.

Här, hvad man såg, var lätta löjens hvimmel,
halfnakna nymfer under öppen himmel,
halfdruckna fauner, som med jollrets röst
dig manade till vild bacchantisk yra,
men icke detta sår i sångarns bröst,
som helst han dolde för oss med sin lyra.

Man skattade hans glädje efter raset
och hans bedrift blott efter tömda glaset,
men det skall sägas på hans döda mull:
han var en man med hjerta mer, än mången,
en man med heder af gediget gull!
och tanken ofta bättre var än sången.

Han gerna spelade med gycklets tunga,
men ej så sällan hördes ock han sjunga
en högsinnt bitterhet, en ädel harm;
då var det icke orden blott och frasen,
men öfvertygelse i modig barm,
och ljungeld, ej blott dån, uti extasen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:32:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzsty/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free