Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollhättan af J. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänt förtroende, och under riksdagen 1756 förkastades allt som var gjordt. Den driftige och sparsamme Wiman afskedades
med en pension af 1000 daler, sedan han under ledningen af kanalarbetet uppoffrat sin helsa och sin förmögenhet.
Under de följande 16 åren upprättades åtskilliga planer, bland hvilka en, framställd af Direktör Thunberg, antogs.
Enligt denna skulle kanalen byggas för fartyg af 17 alnars bredd, vid Olidan göra en krökning, och slutligen utlöpa i elfven
vid ett ställe kalladt Jordsten. Genom subscriptioner samlades nya lån och man försökte äfven att skaffa företaget fond genom
inrättningen af ett lotteri. Arbetet gick dock från år 1757 till 1770 ytterst långsamt. I September 1765 inträffade ett jordras
vid utgångskanalen i Carls Graf, hvarvid det utlagde rustverket förstördes och 11 arbetare dödades.
Vid början af Gustaf III’s regering fortsattes slussarbetet med ny drift. En ny Direktion valdes med
Landshöfdingen v. Törne till Ordförande. Omkostnaderna bestriddes till en del af banken, till en del genom upptagna lån, hvilka
stats-kontoret förbant sig att om sex år, med 6 procents ränta, inlösa. År 1777 blefvo tvenne nya slussar i Carls Graf,
hvilka fingo namn af Gustafs slussar, färdigbyggda, och år 1779 fullbordades den vid Åkerström föreslagna slussen. Arbetet
måste då, till följe af bristande tillgångar, afstadna, och kanalens fullbordande företogs icke med alfvar förr än efter Gustaf III’s död, då en patriotisk medborgare, Brukspatronen P. Bagge, åter upplifvade förslaget. Hertig Carl som år 1793 besökte
Trollhättan, förordnade en kommitté som skulle granska de särskilta planer, hvilka blifvit uppgjorda för företaget. Denna
kommitté ansåg att slussverket borde öfverlemnas till ett bolag som inom 6 år skulle låta göra kanalen färdig. Previlegier
för ett sådant bolag utfärdades, hvarjemte det erhöll löfte om arbets-kommendering, ekevirke och krut till bergsprängningen.
Kanalens bredd skulle öfverenstamma med slussarna, som inskränktes till 20 fot mellan portstolparne och 6 1/2 fots djup i
porttrösklarne. Dessutom iklädde sig bolaget att utbetala löner och pensioner. Inom 14 dagar tecknades en summa af
765200 Rdr., af hvilka 346400 i Stockholm, 325000 i Götheborg och 93800 i Christinehamn. Af denna summa blef dock
icke mer än hälften under byggninggstiden upptagen. Styrelsen vid arbetet uppdrogs Direktör Nordwall.
Till följe af åtskilliga oförmodade omständigheter, kunde slussbyggnaden icke blifva färdig till den i previlegierne
bestämda tiden. Först d. 14 Augusti år 1800 Öppnades högtidligen kanalen och det första fartyget passerade slussarne.
Ifrån kanalarbetets böljan till dess fullbordande, hade hela kostnadssumman uppgåtttill 369472 Rdr. 44 sk. 7 rst.
Den vid arbetet verkställda gräfningen utgjorde öfver 16422 kubikfot, och sprängningen nära 9241 kubikfot; af granit hade
till murarne åtgått öfver 3000 qvadrat-alnar, och sandsten till slussarne långt öfver 10000 qvadrat-alnar. Gräfningen kostade
öfver 12000 Rdr. och sprängningen mer än 72000 Rdr., samt stenen med transport-kostnad 32000 Rdr. I arbetslöner
utbetaltes öfver 81000 Rdr. och för jern, plankor och diverse materialier öfver 17000 Rdr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
