Trollhätta-album / Text (1846) Author: Oscar Patric Sturzen-Becker Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höjomsvarp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HÖJOMSVARP.

(VATTENHVIRFVEL HEDANFÖR STAMPSTRÖMSFALLET.)

Ett af dessa nordens allvarliga landskaper, som så mägtigt grepo den italienske sorgespelsdiktaren Alfieri!

Djupa skogar, der foglarna sjunga blott för sig sjelfva, sönderbrutna klippor, melankoliska
minnesmärken af den stora floden, som en gång vältade polens fjällar ner öfver Europa, och forssande vatten, hvilka med sin enformiga musik liksom vilja söfva hela naturen!

Och dock är det i dessa och dylika trakter nordbon lefver sitt friskaste lif! Det är der nordens Ingeborgar än i dag träffa sina raskaste och solbrändaste Frithiofar, och nordens Frithiofar finna Ingeborgar, värda deras känslofulla smultron och fyrväpplingsblad.

Att det på ett och annat håll, liksom här för exempel, kommit litet civilisation, litet modernt, i det gamla urnordiska, att den heliga tystnaden någon gång afbrytes af en ångbåts plaskande ljud, eller att man vid utträdet ur skogen möjligen kan ifrån fönstret af en fjällstuga, förvandlad till en villa, få höra herr Dannströms sånger vid ackompanjemang af ett piano, detta är ju någonting, som för öfrigt icke skadar det hela. Detta ger det tvärtom tillfölje af kontrastens underbara magt ett dubbelt behag och intresse. "Malins milda öga" — heldst med gittar! — tar sig förträffligare än någonsin ut vid kanten af en katarakt, och en jernväg vid sidan af en ättestupa skulle onekligen ha något ytterst pikant.

Jag vill antaga att det verkligen i något af fönsterna i det der lilla huset, som blickar fram från andra sidan vattenfallet, sitter en ung tärna, sjungande vid gitarren; herr Dannström eller Donizetti, lika mycket! och den gamla Necken med sin nordmannaharpa svarar henne ur vågen derutanför ..

Hvilken märkvärdig duo! Men stackars man, han kommer bestämdt tillkorta med fioriturerna!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>