Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na stämningen inom Sverge, sådan Bernadotte fann
den före sig vid sin ankomst till detta land, detta
var den vind, som här blåste, detta var den politiska
atmosfer och lifsluft, hvilken här rådde såväl på
höjderna, som i dalarnas och skogarnas djup. Sverges
lösen var då, som i dag, för Frankrike, mot
Ryssland, detta var nationens vilja, trots det Napoleonska
”verldstyranniet”, detta dess öfvertygelse och dess
hopp. Aldrig har en furste haft sin väg tydligare
angifven, vare sig af ett lands enhälliga röst eller af
egen förtid, vare sig af på en gång den nationella
känslans och den samlade intelligensens sympathier
och antipathier eller af sådana egna förpligtelser,
hvilka gemenligen anses likagällande med en
hedersskuld och med ärans fordringar. Hur följde Carl
Johan denna väg ? Konferensen och traktaten i Åbo
äro svaret härpå ....
”Minnenas” förf. yttrar efter den framställning af
situationen, hvaraf här ofvan blifvit citerade några
rader, att ”snart sagdt otaliga hinder sålunda
uppreste sig på alla håll mot det system, kronprinsen
var sinnad att fullfölja i de yttre angelägenheterna”.
För att hrnna genomföra det, blef det honom
naturligtvis nödvändigt att söka, åtminstone inom kretsen
af hans närmare omgifning och af epokens
inflytelserikare personer, tumma eller undertrycka dessa
obehagliga motsträfvigheter, betänkligheter,
ömtåligheter; (det måste till heder för Carl den Trettondes
manblandande af dessa begge vare härmed iills vidare på förhand
protesieradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
