Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag vet ganska väl att vid detta ord: ”den
politiska moralen” äro der de, hvilka skaka på hufvudet,
måhända också de, som draga munnen till ett halft
löje. Jag är dock af den förmening att den tid är
inne, då detta ord bör uttalas och då det för öfrigt
skall blifva af en stor pluralitet förstådt. Den tid
är kommen, då man icke längre blindvis accepterar
diplomatiken såsom en konst att helt enkelt —
bedraga på ett fint och, om möjligt, förbindligt vis,
och på samma gång sätta denna konst öfver
sedeläran och rätten. Den tid är kommen, då man i
politiken äskar någonting högre och förmer, än den
kalla beräkning, som fordras för ett vanligt
schackspel, och då man deri vill finna icke blott förnuft,
men äfven en smula samvete. Man gör anspråk på
att i den stora uppgörelsen mellan riken och folk
rättfärdighetens och det allmänna bästas intressen
skola vara rättesnöre och lag i stället för privata
förhållanden och dynastiska konsiderationer. Man
ställer till de styrande en fordran på något mer än
den enskilda sängkammartankan, man begär en idé,
arbetande i tidens tjenst, och man söker hos
statsmannen mera än floskler och annat än intrig, man
söker sanning och ära och elevation.
Konung Oscar har sig förelagdt det nya värf, som
skall utföras, påpekad den nya väg, på hvilken der
måste slås in, icke blott af den allmänna
folkmeningen, hvilken högljudt ropar på att der omsider
skall göras en ända på hela den mer och mindre
maskerade eller mer och mindre uppenbara
ryssvänliga praxis, utan äfven af en oafvislig moralisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
