Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En själavandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
— „Tala!44
— „Denna mulåsna . . . .66
— „Mörda mig icke med en förbehållsamhet, som
icke tjenar till någonting !44
— „Denna mulåsna är ingen annan än . . . den
spanska presten sjelf!46
— „Pater Jéhan!44
— „Pater Jéhan! . . .44
— ^Himmel! hvilken idé!44
— »Jag är nästan öfvertygad om att så är.44
Och det hör till saken att den gode Jasmin Pipinel
verkligen var öfvertygad. Mannen var ingen satiriker.
Det var ju också ett faktum, att åsnan brukade
sucka hvarendra gång han gick förbi detta ställe. Man
kunde tänka sig att djuret alltid här kände liksom en
fem, sex tum kallt stål ränna in i ryggmärgen.
Den arma Guilleaume vred sina händer i förtviflan:
— „Och jag, som med min ovärdiga lekamen ridit
den fromma patern, — jag menar: denna åsna, — så
många otaliga gånger! Jag, som begagnat honom till
de lumpnaste sysslor! Jag, som icke gifvit honom annat
än tistel och skräp till foder! . . . Och detta skulle
vara vår ärevördige, helige pater Jéhan!44
— „Finn mig någon bättre förklaring!44
— „Det är icke lätt! Ni är en förnuftig man i
mycket och har kanske tyvärr rätt . . . .44
Mulåsnan drog ännu en suck, djupare, ängsligare
och hemskare, än någonsin.
Jasmin och Guilleaume betraktade hvarannan med
stum fasa. Utan att vidare vexla tio ord med
hvarandra, begåfvo de sig hem till byn. Guilleaume
vågade naturligtvis icke mer sitta upp på mulåsnan, utan
ledde den vid betslet med vördnadsfull bäfvan.
Det beslutade stenkorset blef ganska riktigt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
