Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett landtnöje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
af nästet, liksom hade den just hoppat dit i detta
ögonblick. En målare kunde kopiera denna lilla
sockerbagarefantasi och göra lycka med stycket på en
konstexposition.
ETT LANDTNÖJE.
Enkefru M**, den goda själen, hade mer än en
gång bedt mig helsa på henne ute på Djurgården.
„Jag har der hyrt ett litet landtnöje, — hade hon
sagt mig, — det är ju i alla fall omöjligt, att under de
varma sommarmånaderna förblifva i det qvalmiga
Stockholm, och jag förstår icke hur ni karlar, som hafva edra
göromål jemnt och ständigt i staden, kunna stå ut
dermed från år till år. Nej, man måste ha grönt och
blommor, man måste ha sin frihet och den herrliga
friska luften! Tacka vet jag landtlifvet!a
Nå väl, jag var nyss anländ till hufvudstaden ifrån
provinsen, min själ var ännu uppfylld af idel arkadiska
tycken och känslor, detta ljöd således i mitt öra som
en engels röst ur paradiset, och en morgon, då jag
såg solen skina så vackert på skorstenarna i
grannskapet, men vid det jag öppnade fönstret möttes af en
mer än vanligt obehaglig ånga från rännstenarna neri
gränden, beslöt jag taga mig ledighet för hela dagen
och fara med roddarbåtarna ut till min kära tant på
Djurgården. Jag skulle då för en stund få smaka
„villeggiaturansa behag och åter drömma min barndoms
glada lekar i dryadernas älskliga krets; hjordarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
