- Project Runeberg -  La veranda. Valda feuilletoner i alla arter /
188

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sällskapsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

»Mine herrar! Den anledning, som i dag samlat oss
kring detta glada bord, är en af de glädjefullaste vår
tid eger att uppvisa. Mine herrar! I en tid, då den
gröngula afunden, ‘den blekgråa — afundsjukan så lätt
lyckas att tränga tillbaka en sann, en verklig, en
solid förtjenst och liksom den yfviga snyltplantan
öfver-växer ekens stolta grenar, i en tid, som denna, är det
en glädjande företeelse, att se dygden, förtjensten,
dugligheten trots allt bana sig en väg genom snår och
hinder af alla slag, likt jägaren, hvilken trotsar
modigt allt för att hinna det mål, hvartåt han sigtat.
(Rörelse.) Så sannt är det, mina herrar! att det
verkligt goda, det djupt — rena och äkta måste i tid
och evighet vinna seger. (Andakt.) Om än det skulle
dröja mer eller mindre. Vår vördade värd är, mina
herrar! en sådan man. (Stumt vördnadsfullt
bifall.) Jag menar, han är en sådan man, som jag
nyss beskrifvit. Dygd, duglighet, merit och —
förtjenst, förenade i ett, liksom aftonens purpurrodnad
och morgonens skära skimmer förmälas i den nordiska
högsommarens midnatt. (Förträffligt!) Denna dygd,
denna duglighet, denna merit, har icke kunnat undgå
att blifva bemärkt, och H. M. Konungen!! (Allmän
salvelse,) har begagnat tillfallet af sista
ordenskapitel att med Vasens gröna band pryda denne utmärkte
mans fosterländska barm, hvilken — nemligen vår
ärade värd — vi ega rätt att med stolthet kalla vår.
(Superlatif rörelse.) Måtte han bära den med
tillfredsställelse, hälsa och — munterhet! Bära den i
många, många år, till allas vår glädje, till egen
utmärkelse! Måtte denna Vase i hoppets gröna färg,
etc. etc."

Jag behöfver icke försäkra, att herr X. är
sjelf-skrifven »marskalk" vid bröllop i de hus, der han mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:46:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzver/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free