Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bl. a. goda upplagor av landskapslagarna, bibeln på finska (1642), den säll*
synta ridderskapets vapenbok (1650) m. m. — Keyser II påbörjade bl. a.
arbetet med Karl XII:s bibel, som dock avslutades först fyra år efter hans
död eller 1703. Henrik Keyser III förestod filialen i Uppsala och flyttade
sedermera till Stockholm, där han dock icke kom att spela någon särdeles
framträdande roll. Framstående boktryckare i Stockholm vid denna tid
voro dessutom Nicolaus Wankijf, prästson från Vankiva i Skåne, G. G.
Burchardi, Johan Georg Eberdt, som övertog Meurers tryckeri, m. fl.
Under 1600-talet upprättades tryckerier även i den svenska landsorten.
I Uppsala hade, sedan Richolff 1541 flyttade därifrån, icke funnits något
tryckeri förrän Gustaf II Adolf 1613 skänkte det kungliga boktryckeriet
till universitetet. Bland de mera bekanta föreståndarna för Akademiska
tryckeriet i Uppsala må nämnas Henrik Curio, som ledde detta tryckeri i
trettio år eller från 1661 till 1691. — Västerås fick sitt första tryckeri 1621,
då biskop Johannes Rudbeckius kallade Olof Olofsson Heising att vara
konsistorieboktryckare i Västerås. Efter långa stridigheter mellan
domkapitlet och boktryckaren flyttade denne 1630 tillbaka till Stockholm. —
Även i Strängnäs var det stiftets biskop som tog initiativet till tryckeriets
upprättande. Biskop Bothus beställde nämligen 1622 stilmaterial hos
ovannämnde Peter van Selow och anställde Olof Olofsson Enæus, vilken förut
varit boktryckare i Uppsala, som tryckeriets föreståndare. — Kalmar fick
sitt första tryckeri 1626, på initiativ av superintendenten Jonas Rothovius.
Föreståndare var Christopher Günther, som stannade i Kalmar till 1636,
då han flyttade till Linköping, vilken stad alltså sistnämnda år fick sitt
första tryckeri. För Kalmar betydde Günthers bortflyttning att man där
blev utan tryckeri i över 120 år. — Erik Schrodeus flyttade 1645 sitt i
Stockholm befintliga tryckeri till Nyköping och med tryckeriet dess
föreståndare Amund Nilsson Grefwe, vilken var boktryckare i Nyköping i fem år
eller till 1650. — Sistnämnda år efterkom Grefwe den redan 1647 mottagna
kallelsen att bli gymnasieboktryckare i Göteborg. Han blev därigenom
den förste boktryckaren därstädes. — På sin borg å Visingsö hade Per
Brahe d. y. 1666 inrättat ett boktryckeri, som förestods av en tysk vid namn
Johann Kankel. Tryckeriet arbetade på Visingsö till 1685. Efter att ha
legat nere ett par år, såldes det 1688 av Kankels son till boktryckare Peter
Hultman, som blev Jönköpings första boktryckare. — Till Malmö hade,
som ovan nämnts, Braskens boktryckare, Olaus Ulrici, redan 1527
överflyttat f. d. Söderköpingstryckeriet, från vilket under åren 1527—1556
utgingo åtskilliga arbeten, däribland viktiga danska reformationstryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
