Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller tilldelas dem av arbetarna som gjort affären största gagn och heder, vore helt
säkert första steget till utjämnande av striden mellan kapital och arbete. Men än mer:
den ordentlige arbetaren så att säga bundes vid affären, i vilken han kände sig hava
någon, om än aldrig så ringa andel. Hans yttersta strävan bleve att så förkovra sig i
yrket, att affären därigenom gagnades. Punktlighet, noggrannhet och aktsamhet om
materiel bleve en följd för att affären skulle kunna lämna den största möjliga nettobe*
hållning. Aktning och tillgivenhet för den humana principalen, som på så sätt gjort sitt
till för höjandet av arbetarnas självkänsla och människovärde, skulle komma att inträda
i stället för avundsamhet och misstroende. Mötet anhåller på grund härav att till herrar
principalers närmare begrundande få rekommendera denna flerstädes utomlands praks
tiserade idé."
Mötet beslöt att samtliga resolutioner skulle tillställas Typografiska för*
eningen i Stockholm, vilken i sin ordning skulle överlämna dem till Bok*
tryckerisocieteten.
I mötets elvte timme beslöts att den dittills brukliga titeln konstförvant
för boktryckeriyrkets utövare skulle utbytas mot den mera lediga typograf.
Beslutet väckte dock protester från en del av de äldres sida.
Sist beslöts att ett nytt svenskt typografmöte skulle hållas om tre år
eller 1886, och utsågs Typografiska föreningen i Stockholm att anordna
detsamma.
Typografmötet hölls i juli och det var meningen att mötesbesluten skulle
föreläggas Boktryckerisocieteten för att kunna behandlas vid höstmässan i
början av oktober 1883. Genom försummelse från mötessekreterarens sida
kommo emellertid handlingarna för sent och frågorna kunde därför icke
upptagas till behandling förrän vid vårmässan 1884, då en kommitté av
societeten utsågs att avgiva svaret. Denna kommitté bestod av Ivar Hægg*
ström, K. L. Beckman, G. B. A. Holm, And. Hökerberg, C. E. Gernandt
och A. J. Bruzelius.
Svaret blev i så gott som alla frågor en missräkning för typograferna.
Det avgavs punktvis och innehöll i huvudsak följande:
Beträffande lärlingsutbildningen förklarade societeten, att de i resolu*
tionen påpekade missförhållandena, "så vitt societeten hade sig bekant",
icke existerade å boktryckerierna. Betingsarbetet ansåg societeten fortfa*
rande böra bibehållas för lärlingarna, detta i "deras eget intresse". Någon
särskild fackskola kunde icke utan stora svårigheter åstadkommas, men
väl borde lärlingarna beredas tillfälle att i Stockholm besöka tekniska skolor
och i landsorten motsvarande läroanstalter.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
