Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilka stodo i förbindelse med samma slags sammanslutningar i Tyskland
och de nordiska länderna.
Efterhand som boktryckeripatronerna fingo mera ära och anseende och
icke minst ökat ekonomiskt inflytande sökte de skärpa sin makt över de
underlydande. Dessa strävanden — som redan mot slutet av 1600*talet
gjort sig breda i ett förslag till boktryckeriordning, som 1693 framlades
men då förkastades — slog ut i full blom i 1752 års kungliga förordning
för boktryckerierna, ett aktstycke, som förefaller vara en trogen kopia av
de förordningar, som något eller några årtionden tidigare utfärdats av de
sachsiska kurfurstarna eller kungarna. Leipzig och Würtenberg voro på
den tiden Europas förnämsta boktryckeristäder och därför var allt tongi*
vande som kom därifrån, isynnerhet om det tog sikte på att "stävja bok*
tryckerikonstförvanternas självsvåld", vilket alltid varit en nagel i ögat på
de maktägande och icke minst boktryckeripatronerna.
1752 års boktryckeriförordning.
1752 års boktryckeriförordning stadgade att alla boktryckeriägare i Sverge
skulle tillhöra Boktryckerisocieteten, vilket dittills tydligen varit en frivillig
sak. Societetens förnämsta uppgift skulle vara att hålla sin hand över bok*
tryckerierna, så att allt måtte därvid ordentligen tillgå och "konsten här i
riket tilltaga och förbättras". Då redan för många tryckerier blivit anlagda
för att yrket skulle kunna bära sig, förordnades, att intet nytt tryckeri
skulle få anläggas utan societetens hörande.
Tyngdpunkten i 1752 års förordning låg emellertid i de bojor, som pålades
gesällerna och lärlingarna. Bestämmelserna angående dessa upptager icke
mindre än två tredjedelar av 1752 års förordning och som dessa stadganden
äro synnerligen karakteristiska dels för hur förhållandena inom tryckerierna
då voro och dels för hur man ville att de skulle bliva samt förmodligen
också blevo under största delen av det närmaste århundradet, anföra vi här
nedan ordagrant fyra av "artiklarna" i 1752 års förordning, nämligen
artiklarna V—VIII. (De avtryckas i 1700*talets språkdräkt.)
Art. V. Om Boktryckerie Arbetarnas hägn. På thet gode och tillräckelige arbetare ej
måge vid Boktryckerierne saknas, förklare Wi härmedelst, thet theras folk och arbetare
skola för wärfning och krigs tjänst wara befriade, aldeles på thet sätt, som manufacturs
Privilegierna och the senare utgångne Förordningar för manufacturarbetare innehålla; dock
åligger Societeten at tilse, thet ej mera folk måge wid Boktryckerierna skyddas, än som
till wärkens rörelse nödig är.
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
