- Project Runeberg -  Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia /
108

(1937) [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skriftlig reservation, däri han påyrkade åtskilliga ändringar i taxan och
bl. a. föreslog, att 2 V2 skilling banko borde betalas för 500 fyrkanter, vare
sig med vad stil och format som helst, undantagandes likväl hebreiska,
grekiska, algebra, vidlyftiga linje*, siffer* och andra ovanliga arbeten, vilka
borde betalas efter särskild överenskommelse. — För tryckarna åter föreslog
direktör Carlbohm, att för en form, eller s. k. accidens, bestående av blott
500 exemplar eller därunder, 8 skilling, för en upplaga av 1,000 eller 1,500,
10 skillingar 8 runstycken, för 2,000 och därutöver, vare sig i folio, kvart,
oktav eller kort 12 :o format på ordinärt tryck* eller skrivpapper, på 10
skillingar 8 runstycken, i lång 12 :o format 13 skillingar 4 runstycken samt
för det som tryckes på regal*, skriv* och tryckpapper 16 skillingar för 1,000,
allt i banko. — De sättare och tryckare, vilka redan ingått och hädanefter
vilja ingå överenskommelse om viss veckolön eller ock om ringare betalning
i beräkning, än taxan utsätter, varöver skriftligt kontrakt borde vara upp*
rättat kunde icke erhålla förestående projekterade betalning, så länge
nämnda kontrakt räckte. Taxan borde sättas som försök blott på ett år,
och allenast för Stockholm. Hushyror eller mässpenningar borde, efter
Carlbohms tanke, såsom icke hörande till arbetslönerna, ej i någon taxa
införas, utan visste nog varje patron att lämpa betalningen av desamma efter
var och en gesälls skicklighet och flit, och efter vad patronen och gesällen
sins emellan därom överenskomma. För övrigt hemställde direktör Carl*
bohm ödmjukligen om icke, innan något beslut fattades, samtliga gesällerna
först borde höras.

Detta yttrande beslöt societeten skola medfölja till hovkansleren.

Sedan taxan inlämnats till hovkansleren besvärade sig konstförvanterna
över densamma och hovkansleren infordrade societetens förklaring. Genom
notariens sjukdom blev avgivandet av denna förklaring fördröjd, men sedan
hovkansleren gjort en påminnelse, uppdrogs den 1 april åt fru Fougt att
uppsätta svaromålet.

Den 24 april s. å. avlät hovkansleren följande skrivelse till boktryckeri*
societeten:

"Med nöje hade jag inhämtat Boktryckerisocietetens omtänksamhet att författa och
föreslå en viss taxa för konstförvanternas eller gesällernas arbetslöner och övriga för*
måner, i den skäliga förmodan att societeten därmed åsyftade ej mindre förekommande
av tvister och oredor, vilka mellan boktryckeriidkare och deras gesäller kunna uppstå,
så länge ingen stadgad regel uti denna del är given, än att förbättra sina arbetares villkor
i någon mån av tidernas tilltagande dyrhet, och den drygare betalning, som boktryckarna
själva fordra. Men då jag så väl av den till min stadfästelse föreslagna taxa, som av
konstförvanternas däröver icke utan allt fog anförda besvär, samt societetens den 20 dennes

108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/styf36/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free